lördag 18 juli 2009

Dubai II - Återkomsten

Nu har jag varit lite över en vecka i Dubai. Det känns som en evighet. När jag kom tillbaka så gjorde Paul observationen att det är lite mysko att resa mellan två hem – att bara byta nycklar. Och det stämmer verkligen. Kanske därför det gått så fort att komma tillbaka i gamla hjulsspår vilket jag bara trodde var möjligt i Stockholm.

Första veckan bodde jag hos en komisk kille från Kenya som heter Babu. Han är hacker på en amerikansk firma och bodde förut bott tillsammans med den australiensiske advokaten James och en norska som heter Lise. Men eftersom Lises jobb gick i kånken – de hade en sällsynt blandning av grabbighet med fingertoppskänsla som en gravt MS-sjuk och thooo much more management by gruppeklem – och James blev transferrerad av sin byrå till London så har Babu kunnat bo som en kung i en stor betald fyra med tre sovrum samt en junfrukammare för skräp i några månader.

Kanonschyst att han erbjöd mig att bo där i en vecka men den gode B har verkligen anammat vissa later. Att sitta uppe och hacka i datan på nätterna är det väl inget värstans fel med (här är nu klockan halv fem) men att spela musik och knaka i tålederna så att det låter som om någon bekämpar ofantligt motsträviga valnötter nätterna igenom är inte lika lajbans. Speciellt inte de där monstertårna då alltså. Kommer aldrig mer att klaga på en levande själ som knixar lite med fingernaglarna. Huh!

Nåja, i torsdags eftermiddags tog jag min väska och mina påsar och flyttade från torn 5 till torn 3 och Paul. Yorgos har nämligen tagit tillfället i akt att smita hem till Grekland i fyra dagar då måndagen bjuder på Mohammed Himla­färds­dag (då Mohammed fick rida på ett himla­kreatur från Kaban till Jerusalem och be där, bli bebugad av alla föregående profeter – inklusive ”Isa” (Jesus) – och sedan se helvetena och besöka himlarna och bese den Allsmäktiges tron osv osv – på en natt); och på söndag så firar visst hans firma en lokal variant på en internationell helgdag som här kallas Al-Qlem.

Men på måndag så är den gode Kleiviokiotis åter och då måste jag bo förpassa mig någon annanstans igen. Det vore kul att bo här i närheten eftersom Paul far om två veckor för gott. Han lämnar in passet för cancellering av visumet på måndag och så mot slutet av veckan så är det klart och om två veckor så flyttar han som sagt. Vi löser det...

Han skall till London och packa ihop lägenheten där, sedan lite semester i Europa och i september så bär det av till Seychellerna där han skall öppna restaurang med en kille som äger ett romdistilleri på ön. Man kanske skulle lära till kock? J

Inga kommentarer: