Själv har jag nu drabbats av en hel räcka bakslag som gått i crescendo från "obra" via "skitilla" till en katastrof av det allvarligaste slag man tänka sig kan:
- Tappade min nagelfil av etsat glas i handfatet. var tvungen att fråga minst två apotek innan jag hittade en ny
- AC:n är för kall vilket gör att jag utan tofflor lätt fryser om tassarna trots 50 grader på byggarbetsplatsen 30 våningar ned
- finner ingen lämplig bokhylla i skandinavisk design att rymma mina halvfranska band respektive min LCD-teve
och så dråpslaget:
- min städare har sagt upp sig efter tre veckor!
Inga mer konstigt vikta kalsonger, märkligt inrättade soffkuddar eller slängda övermogna bananer - ni vet det där slaget som krävs för en riktigt god smoothie.
Ställd inför avgrunden, dvs att jag måste stryka, städa och tvätta själv, så agerar jag som den härdade stoiker jag nu en gång är: jag låter skiten förfalla och försöker skaffa en ny.
Det är reaktionen efter tre veckor. Undrar vad den hade varit efter tre månader. Hemtjänster är rena heroinet, fast billigt.
Om man blir svårt hookad på att aldrig mer behöva tanka själv, dammsuga, stryka en skorta, ja knappt ens plocka undan fukosten efter sig, kommer man någonsin att kunna flytta "hem" då!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar